0

Let the corpses tan

Regissörerna bakom filmen Amer är...speciella. Dom har sin egna stil, vilket jag gillar. Men ibland fokuseras nästan inget på storyn alls. Så har dom lärt sig detta med Let the corpses tan?
 
 
Tre män har precis lyckats med ett rån mot en transport och har dödat förarna. På flykt råkar de nästan köra över en familj som dom tvingas plocka upp för att inte väcka misstankar. Familjen skulle tydligen besöka rånarnas grannar! Nu tvingas rånarna låtsas att allt är helt okej, men polisen är dom hack i häl och snart blir det en duell.
 
Let the corpses tan är en ojämn film. Fem minuter in ser vi bara närbilder på ansikten och jag ville stänga av skiten. Tills filmen drar igång på riktigt. Mitten av filmen har en kyligt spännande thriller med pistoldueller i en grymt snygg miljö. Ni förstår...våra karaktärer bor i en ruin av någon oförklarig anledning. Men jag klagar inte, för det är snyggt som satan! Klarblå himmel och förtvinade väggar. Sedan tappar filmen tyvärr fokus och blir tråkig igen.
 
 
Vad jag gillar är att den avnänder sig av tidshopp. Vi kan hoppa tillbaka en minut tidigare i filmen för att se vad en annan karaktär gör. Och spola fram några minuter för att visa konsekvenserna av hans agerande. Det är innovativt!
 
 
 
Visst fan är filmen snygg, men det blir lite för mycket. Den är verkligen en unik film och omslaget är minst lika snyggt som filmen. Men..style over substance. Studio S släppte utgåvan, så spana in den och Amer om ni vill.
 
2 av 5 guldkameror.
 
Robin